nmvhjkl

skuggorna flöt över golvet medans han själv satt i sin fotölj i sitt egna hörn.
så långt borta var det men ändå så nära, allt han vill var att resa sig
och vara med men skuggorna ville inte ha honom där.
sakta sakta försvann han bort


Kommentarer
Postat av: matte

är det jag elller he he

2008-12-19 @ 17:46:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0